Samtidigt som ett 15-tal tappra eskilstjejergenomförde en grusträning i tungt snöfall skidade kl 14.09:46 våran Lina Larsson i mål i tjejvasan. Hon hade då varit igång 3 timmar 4 minuter och 46 sekunder. Första kilometrarna gick det ganska långsamt men efter Oxberg kom hon upp i den goda medelfarten av 10 km/timmen. Vilken placering det blev vet vi ännu inte (inte bland de 863 första i alla fall), men jättebra gjort och grattis till en strong insats.PS det är träning på tisdag.

Det har startat lite föriktigt med träningsmatcher införsäsongen. Här är några resultat för lag vi följer;Falkenberg (div 2) - Halmia (2) 1-3 (förra helgen)BK Vången (div 2) - Skurup AIF (div 3) (förra helgen)Billesholm (div 4) – DFK Hasko (5) 5-0Astrio (div 3) - IFK Värnamo U 0-3Falkenbergs FF (div 2) - Slöinge P15 8-2*IFK Hässleholm (div 3) – Kristianstad (div 1?) 1-4BK Vången (div 2) - Håkanstorp (div 3) 4-0HDFF var på Nils Holgerson Cupen och missade precis slutspel genom 1-1 mot gruppsegraren Skillinge (div 2).Skillinge vann sedan finalen mot Staffanstorp.* Hur det gick när vi möte vårt P15 har jag förträngt. Hoppas dock vårt P15 vinner över Slöinge med sådär 16-0.

Det har varit lite tyst här i blogggen. Förutom att det gått en del till att jobba (ja, ibland måste man det oxå) så är det ju inte så mycket aktivitet runt omkring. Inomhuscuper är slut och det är uppbyggnadsträning som gäller. Men det börjar faktiskt komma igång lite grand. Vi själva har fortfarande knappa två veckor till vår första träningsmatch. Men det finns de som börjat.Av intresse för oss är till exempel träningsmatchen Falkenberg-Halmia som spelades i helgen. Den slutade 3-1 till Halmia. Falkenberg tog ledningen med 1-0 men Halmia hade den bättre orken och vände till 3-1 seger.

Älmhult har lagt upp sin spelartrupp för 2007 på nätet. Där hittar vi bland nyförvärven Anna Salomonsson och Jenny Wilhemsson. Dock kan jag inte hitta Anna Samuelsson.För övrigt kan jag berätta att det ryktas att Anna S inte vågar möta oss när det blir träningsmatch den 11 mars utan flyr landet. Jennie meddelar dock att hon tänker närvara.

...med Dam A bevistades av (bara) 15 spelare. Men det mesta frånvaron beror på förkylningstiderna. 10 spelare sjukanmälda, en del på jobb, samt de vanliga skadorna. Lasse jobbar på med att trimma in sin spelidé och vi har nu nått omställningsfasen, strax går vi säkert över i anfalls- och avslutsfasen och då frisknar nog de flesta till ;-)Det blev en tuff avslutning på träningen med intervalllöpningar 70% i (jag tror) 2x5 min. Här blev det till att bita ihop och de gjorde man riktigt bra. Ida Sönner och Frida Liljekvist så ambitiöst att man gjorde löpningarna med en sko och bara stumpa på andra foten, detta på grund av skoskav. I ambitiösaste laget tjejer! Annars var det en annan nykomling, Frida Karlsson, som i täten pressade Sara Ragnarsson in i det sista. Det är lätta fötter i den lilla kroppen. Även u-spelaren Matti Härner pinnade på i den milda grad att hon glömde det var intervall och sprang i 70-tempo i princip hela tiden.Vårt medlidande går annars idag till Lina Larsson som i tre dagar kolhydratladdat för att göra en stentuff träning och så går hon och sällar sig till de sjukas skara.

Jag var på fredagkvällen med Mats Bertilsson när han ledde F91 till seger i Brahe-cupen i Kågeröd. Det blev en trevlig kväll där 91;orna till slut vann finalen med 3-1 mot Härslöv. På vägen besegrade laget bland andra också Råå (och fick revansch för nesligt nederlag i HM), och Stattena. Det som var speciellt denna gång var faktiskt redan efter första matchen. Laget hade förlorade mot Härlöv (senare alltså finalmotståndare) med 2-1. Visserligen var det ett Eskilslag som fört matchen, där Härslövsmålvakten gjorde flera fina räddningar och flera skott tog i både stolpe och ribba. Härslövs ena mål kom efter lite schabbel mellan vår målvakt och en back. Efter en sådan start är det ju vanligt att det blir lite hängande huvuden och/eller ilska över att förlora en match man var inställd på seger och varit favoriter i. Därför var det med lite illvarlande tankar jag och Mats följde efter laget till omklädningsrummet för eftersnack.Och det är här faktiskt jag känner direkt att - Ja vi vinner denna cupen, Tvärtemot mina farhågor visar laget en mycket klok och proffsig sida. Utan behov av ledarpeppning gör laget själv en klockren analys över hur det gått till, varför det blev förlust, man stöttar direkt de som missat lite i denna match och ser direkt framåt mot det som ska komma och att nu gäller det att vinna resten.Detta gör att vi under resten av cupen, mellan matcherna, pratar om oss själva som vinnare. Och då inte i första hand som cupsegrare utan som vinnare i aspekten - inställning, självförtroende och stolthet. Hur det än går ska vi efter varje match kunna säga; vi uppträdde som vinnare - vi gjorde allt vi kunde och vi är stolta över det vi presterart - sedan får resultat bli som det blir. På så sätt hjälpte laget sig själva att prestera alldeles utmärkt. Det märktes speciellt vid två ytterligare tillfällen under kvällen. I gruppmatch mot Brunnby där det liknade förstamatchen mot Härslöv. Vi hade bollen mest och sköt i stolpar och ribbor, medan Brunnby kämpade frenetiskt och fick också utdelning. Plötsligt ledde Brunnby med 2-0 och bara minuter kvar. Men stolthet kom fram och jävlar annama nu skulle bollen in. Så blev det också 2-2 med mindre än minuten kvar och den poäng som gjorde att det blev semifinal klarades av.Andra tillfället var vid presentation av spelarna inför finalen. Uppradade vid mitten står Eskilslaget och trots att finalspel väntar mot laget man förlorat mot i gruppen så är det 9 självsäkra, leende lirare som glatt vinkar till publiken och på lätta ben håller fötterna igång inför matchstart. Detta medan motståndarna var tagna av stundens alvar och ser ganska spända ut inför finalavsparken. Det blir också en final med ett Eskilslag som verkligen för matchen och vinner med 3-1 och är därmed cupsegrare, Till 91;e laget: Ett stort tack för kanoninsats och ta nu med denna känsla av att vara en vinnare när det nu kanske vankas tuffare tider med hårdare träning och kanske ibland känns svårt att ta den A- eller B-lagsplats som jag vet många av er eftersträvar. Med den attityden når ni dit ni vill, det kan ta ett tag, men till slut står ni där som vinnare - en härlig känsla.