Det blev en tung återfärd från Osby idag efter att vi förlorat med 1-0 idag.

Vi har inte lyckats riktigt på bortaplan i år. Vi spelar mycket bättre hemma medan vi på något vis inte får ut samma effekt på bortaplan.

Efter att ha varit sena och stressade på plats de senaste bortamatcherna hade vi idag ett upplägg med tidig samling och gott om tid att resa upp till Osby på. Det kändes betydligt bättre men hjälpte således inte.

Själva matchen var tillknäppt. Osby hade tydligen förberett sig väl för denna match. Laget var omstuvat mot sist jag såg dom och man hade en klar plan för sitt försvar som innebar att man satte stort tryck på våra bollhållare och gjorde det trångt och satte oss i tidsnöd så vårt passningsspel satt inte så bra som det borde göra. Resultatet blev ofta att vi spelade för långa bollar och jobbade en och en. När sedan vårt kantspel inte fungerade lika bra som det brukar kunna göra fick vi det svårt. Bidragande till det var väl att Sara Ragnarsson tidigt fick en känning i höften som hämade henne och så småningom hindrade spel helt. Förstås jobbigt med tre-fyra tänkbara andra kantspelare borta sen tidigare.

Men vi ska inte skylla på saknade spelare. Vi har en trupp med många spelare som klarar denna nivå. Och ingen skugga över de som ersatte idag, de skötte sig bra. Bland annat Moa Eriksson, idag som mittback gör det mycket bra. Osby lyckades med sin plan till 100% och gjorde det bra. De ska ha beröm för att de gjorde jobbet i 90 minuter. De tillätt oss inte att skapa särskilt många chanser. Bästa var väl en nick av Sanne som målvakten dock räddade. Trots att det inte stämde ville vi vinna och flyttade fram allt mer folk, gick ner på tre backs linje och in med så mycket offensivt folk vi hade. Vi skapade några hörner som dock inte gav nått. Och typiskt nog resulterade det i, just efter en hörna, en snabb omställning i 90 minuten då Osbys ensamme forwards agerade starkt och slet sig fri och gjorde inget misstag.

Nu blir det kort omladdningstid till onsdag då vi möter Stattena BB. En match som blivit ännu viktigare nu efter denna förlust. Skadeläget oroar lite. Sara är nämnd och Matilda fick ny smäll på sin ömma for sedan förra matchen, Men vi får hoppas det räcker med tre dagars vila. Förhoppningsvis kommer Vicky (sjuk) tillbaka liksom att Samantha kommer igång ordentligt nu efter sin sjukperiod.

I går blev det en utflykt tlll Wä IP. Huvudskälet att kolla lite på Osby som vi möter på lördag. När jag kom fram, fem minuter efter avspark, stod det redan 1-0 till Wä. (Ja, jag körde lite fel).

Matchen slutade 2-2. Wä ledde med 2-0 med 20 kvar när Osby fick fram det riktiga trycket samtidgt som de såg ut att Wä inte orkade. Det var väl någerlunda rättvist även om Wä oftast hade det bättre passningsspelet. 

Wä's 2-0 var offside eftersom målgöraren stod på mållinjen och rakade in bollen. Osby försvararna hade lyft men det missade domaren. Å andra sidan blev ett Wä mål bortdömt för offside efter en sidledspassning bakom Osbys backar till frisstående Wä-anfallare. Men jag tyckte (och stod rätt bra till) att mottagaren var bakom passningslägaren när bollen gick. Så det jämnade ut sig.

Fler detaljer blir det inte här, men visst har jag något noterat i blocket inför lördagens drabbning. Vi får se om det hjälper nåt. 

.. så kommer några rader om matchen mot Bromölla i söndags. Liksom i den förra mot Häljarp låg nog största faran i underskattning. Men det var ingen fara i det. Laget var lika fokuserat som tidigare och trots det mycket varma vädret var uppvärmningen lika intensiv som vanligt. Det kändes tryggt.

När vi väl sätter igång, liknar det också Häljarpmatchen. Stunder av fin fotboll och vi skapar många chanser. Det tar lite längre tid innan Sara öppnar målskyttet men när det är gjort kontrollerar vi även denna match. Till slut blir det 5-1. Målen genom Sara Ragnarsson 2, Samantha Trossling, Martina Ejehag och Rebecca Johansson. 

Men på lördag är det dags för en svårare uppgift. Osby borta är ingen lätt uppgift. Fokusen måste fram igen.

Här följer bilder från Bromöllamatchen. Som vanligt tagna av Janne Larsson.

I torsdags var det ju studentdag i Helsingborg. Då jag förstås ville gratta alla de som tog sin student denna dag skickade jag ett SMS till alla 89;or jag hade i telefonens adressbok. Det blev några stycken som nåddes av mitt grattis. Men jag tänkte inte på att Issa H och Amanda L går 4 årig fotbollslinje. De fick mitt grattis ett år för tidigt för de "springer väl ut" först nästa år, eller?  Oavsett vilket blev det ju tokigt att jag grattade till att skolan var över...

Men, men hoppas ni hade en kul kväll i alla fall och får ett skönt sommarlov. 

Jag kan ju inte skicka MMS, men jag har fått ett en gång.

Det är från Samantha Trossling och är taget från bilen bakom min. Den visar hur jag körde med min kaffekopp på biltaket hela vägen till bortamatcen mot Hässleholms IF i våras.

Kaffet var dock kallt när jag kom fram.

Jag har inte gitigt importera någon från USA eller Tyskland trots att man länge kunnat fixa operatörslåset. Men den 11 juli kommer den äntligen till Sverige och jag ska förstås ha en. (Tyvärr blir den så billigt att många kommer att köpa en, så det kommer inte gå att glänsa med den).

De första testen och betygen på IPhone 3G är höga. Men när man skriver;

"Fortfarande saknas en del funktioner som de flesta mobilanvändare tar som självklara..." Vad menar man då? MMS? Det har jag fortfarande inte lärt mig använda på den mobil jag använt i snart ett år. Så det skiter jag i.

Jag har en ny (-gammal) idol. Lino Boriero. 

1.  Sevärd bolltekniker bland annat i HIF där han 1992 tillsammans med bland andra Henke Larsson och Masse Magnusson var med och förde HIF tillbaka till allsvenskan efter den långa ökenvandringen. 

2 . Tränare i (min förra förening) Helsingborgs Södra (jag har inte lärt mig säga Ramlösa Södra som den heter sedan i vintras). Med offensivt spel, många mål (snitt på 3,22 mål hitills) på väg att föra Södra upp i ettan. 

3. Har två mycket talangfulla döttrar som förstås spelar sin fotboll i Eskils (f94 o f96)

4. .. och nu i dagens EXTRA sätter upp Sveriges mittfält i matchen mot Grekland på samma vis som jag vill ha det: Diamant med Anders Svensson defensiv, Ljungberg offensiv och Chippen och Sebastian Larsson på kanterna. Citat: ".. tror inte Tobias Linderoth håller och jag är inte så förtjust i Kim Källström"  Precis! Lino e tydligen också en klok karl.

PS .. och så blir det Daniel Andersson ?!? 

Onsdagkvällen var det en tur ner till Häljarp för A-lagsmatch. Ett ganska ordinarie lag tack vare att studentskorna ställde upp trots att det egentligen var uppladdning för champangefrukost och att några stycken andra offrade sina skolavslutningar för att vara med. (Samantha Trossling - sjuk och Frida Liljekvist - skadad saknades dock). Vem hade planerat denna match så illa dagen före studenten? (Jag vet men säger det inte).

Men utanför startelvan fick 90;orna fira sin skolavslutning vlket gav utrymme för J-lagsspelarna Filippa Karlsson (f. 93) och Charlotte Loven (f. 92) som fick göra A-lagsdebut. Även 92 orna Cajsa Wellander och Rebecca Ludvig var med, men det har de ju varit tidigare. 

Denna match tillhörde egentligen omgång 14 men spelades redan nu, av skäl som jag inte minns. från tränarhåll befarade vi en risk för underskattning och att vi kanske skulle ta denna match med lite nonchalans efter att ha gjort 16-1 i hemmamatchen. Men det behövde vi inte. Laget var trots det och trots studentkollisionen  faktiskt väldigt fokuserade på uppgiften. Det känns som vi inte vill slarva bort nåt i år.

Därför börjar vi bra. Naturligtvis har vi inte samma utrymme som i förra matchen. Häljarp hade tätat sitt försvar ordentligt. Men tack vare vår fokus startar vi målskyttet redan efter några minuter. Och sedan var det faktiskt en transportsträcka, där vi glimtar till ibland och ibland bara bevakar och i några korta ögonblick kommer av oss och slarvar lite. Men inte mycket. Slutresultat 10-2 och mål av Rebecca Johansson 3, Sara Ragnarsson 2, Matilda Lindeberg, Anna Dimic, Annica Leo, Martina Ejehag och My Nilsson.

Noterbart att Anna Dimic gjord sin första hela 90 minuters match sedan körtelfebern och alltså är på väg tillbaka ordentligt. (och sedan gjorde hon en 90 minutare till i B-laget på lördagen).