Det gick inte så bra på cupen i Växjö i lördags. Det kanske du kunde räkna ut eftersom det dröjde med kommentaren. Av någon märklig anledning går det alltid fortare att lägga ut om framgångar än om när det går mindre bra.

Det var kanske lite av vår fakir-inställning som gjorde att vi bad Växjö om att få vara med i högsta klassen (allsvenskan-div2) trots att vi numera är div. 3 lag. Men det är lika bra att ge sig i kast med de svåra utmaningarna om man vill framåt. Resultatmässigt hade det kanske gått bättre om vi lirat i div. 3 klassen, men nu fick vi ett tufft test. 

Resultatmässigt blev det inte bra. Fyra (sist) i gruppen med bara en inspelad poäng och lång ifrån att gå vidare. Inte så bra, men ändå inte så illa som det kan låta.

I Växjö var det sju-manna och det är man ju inte så vana vid längre.  

Första matchen mot Växjö FF var vi inte med. Vi kom ut och spelade "fiva-a-side spel" med allt förkorta passningar, för mycket man mot man och för dålig placering på den för inomhusspel stora planen. Förlust med 0-3. Men redan i nästa match var det bättre. Vi mötte Böljan (div 2). Första minuterna var det jämt. Men från 4;e minuten och framåt var Böljan nästan inte över på vår planhalva. Konstant bollövertag från vår sida, men ändå kom vi inte rätt i avslutningarna och kunde inte skapa de helt klara chanserna. I stället blir det en förlupen boll som studsar fram till Böljanspelare som drar till från egen planhalva och en lång båge över Emmie som (helt riktigt) står långt ut går bollen i mål. Enormt retfullt förlorar vi 0-1 trots det stora övertaget från vår sida. Ännu mera retfullt eftersom sedan Böljan gick vidare till semifinal. 

Nästa match mot IFK Värnamo(div 2) slutade 1-1 efter att Rebecca N gjort målet. Även här tyckte jag vi var bättre laget även om det inte var lika klart som mot Böljan. Men fortfarande svårt med målgörandet.

Sista matchen förlust mot Mariebo IK (div 2) med 2-0. Här började vi lite avslaget (vi var besvikna efter resultaten hitills) och lät Mariebo dominera i början. Vi spelade upp oss och sista 15 (av 22) minuterna var jämna. Mariebo gick sedan till final som man förlorade mot allsvenska Kristianstad DFF.  

En första uppställning med Emmie i mål, My och Tilda backar, Leo, Lina och Rebecca N på mittfält och Sara längst fram är ju en ganska rutinerad "sjua". Medan andra sjuan lite mer oerfaren på denna nivå. Sabina och Sara Andersson gjorde ett jättekliv från div 5 spel i Klippan och debuterade nu mot kvalificerat motstånd. De gjorde det absolut bra och tog för sig mer och mer för varje match vilket lovar mycket för framtiden. Inte heller för Matti H (91), Julia K (90), Anna D (91) och Rebecca J (92) är ju div 2 inte vardagsmat (men på väg dit) och det kanske inte kan begäras att vi ska slå ut ett gäng rutinerade div 2 lag. Vi ser det som lärdom för att känna in vad som krävs för att spela på den nivå vi vill tillhöra.

Och det är det som jag menar med fakir-inställning från början av inlägget. Sikta högt, försök och lär och ta med det till gånger när det betyder lite mer. Då är mycket vunnet. 

Tack till trogna supporterskaran Maria måne, Sanne och Lotta (Nilsson). 

PS kul också att igen träffa Anna Persson (i Östers IF). Anna var med i vårt F17 lag som spelade Gothiafinal. Anna hälsar till alla som var med då. Tyvärr fick vi spana lång efter Jennie Wilhemsson i Älmhults lag. Hon hade gått och skadat sig på sista träningen innan cupen. Inte allt för allvarligt hoppas jag.