Det var verkligen med nöd och näppe vi bärgade 3 poäng i dagens bortamatch mot Hässleholms IF.

Det började med en evighetsresa till Hässleholm. Det tog en evig tid innan vi kom fram. Massor av trafik, traktorer och långsam trafik så vi kom inte fram till Hässleholm förren 20-25 minuter innan avspark. Väl framme ville vakten först inte släppa in oss i entren. Han hänvisade till några grindar som var låsta. Det berode på att IFK Hässleholm (herr) spelade match. Men ganska snart insåg vakten det orimliga i att stå mellan oss och omklädningsrummen.  Snabb omklädning och ingen matchgenomgång.  Men Hässleholms IF och domaren var hyggliga nog att ge oss 10 minuter extra så att vi fick till lite uppvärmning i alla fall.

När det väl drar igång börjar det bra och vi tar genast kommandot i matchen. Skapar chans och hörnor. Det är inget skönspel precis, (vi skyller på förberedelserna) men det är vi som har kontrollen. Viserligen har vårt innermittfält lite jobbigt. Hässleholms korta plan ger motståndarna möjlighet att överbelasta innermittfältet och vara i numerärt övertal.

1-0 til oss på Annicas hörna som Sanne först krigar mot mål och som Sara R trycker in. 2-0 får vi efter en frispark vid kortlinjen som Annica slår hårt igenom straffområdet och Samantha dundrar in från bortre ytan.

Fler chanser finns. Bland annat är Becky igenom och en utrusande målvakt kommer ivägen och Becky far all världens väg. För oss ser det ut som målchansutvisning men domaren (som i övrigt är mycket bra) väljer att bara ge frispark utan nåt kort alls.

I paus känns det tryggt och inga större justeringar diskuteras. Allt för tryggt ska det visa sig. Hässleholm kommer ut efter paus med helt annan aggresivitet än vad man visade i första. Man är nu ännu fler på innemittfältet verkar det. Vinner alla bollar både första och andra. Och kommer i anfall efter anfall med mycket folk. Sedan har man kryddat med nyinbytta Sofie Engel som inte behöver mycket utrymme för att sprinta förbi och sätta bollen otagbart till 1-2. 

Hässleholm fortsätter dominera. Det känns som de är fler än oss. Vi ser oss tvugna att sätta Vicky på Engel och det skär bort henne en hel del. Vi får också släppa kanterna i defensiven för att hålla rent i mitten. Det ger läge för Hässleholm att lägga på ytorna. och man kommer i våg efter våg. Nu har vi svårt att freda oss. Turen är kanske att Hässleholms avslut inte är lika vassa som deras spel fram till straffområdet. Hässleholm är absolut värda kvittering.

Men efterhand får vi bättre kontroll. Rutinen kommer in. Vi drar ner på tempot när det behövs och trycker ifrån när det behövs. Eftersom det inte fungerar så bra med passningsspelet matar vi lite längre bollar och eftersom vi har fyra man (kvinnor) på rulle,  Sara - Becky - Samantha - Frida, så blir det förstås farligt för motståndarna. Vi skapar en del chanser. Sara skjuter i stolpens insida.

Men Hässleholm är hela tiden farliga och det är känns oroligt på sidan. Men liksom mot Råå förra helgen (fast trycket var större idag) vägrar vi få panik. Vi vågar gå framåt och till sist lyckas en löpning av Frida och hon sätter förlösande 3-1. Det är en stund kvar, men luften går lite ur matchen och sista minuterna rinner undan.

Utan vår rutin och spelarnas oftast kloka val och för den delen slit, hade vi inte vunnit idag. Vi fick springa mycket idag utan boll, i båda riktningarna, och det gör vi allihopa. Stort beröm för det och för hur vi genomför en match där det inte stämmer. Men vi vinner ändå och nu toppar vi tabellen och har funderingar på att stanna där ett tag.

Men som sagt jag förstår om Hässleholm känner besvikelse och tycker man är värda minst ett poäng. Spelar man som man gjorde i andra halvlek tar man många poäng på Österås plan C.